Rälsen är vanligt handelsstål 10x20 stående på högkant och svetsad på ett 5x20 plattjärn liggande enligt skissen. 3 1/2"-spårets ena räl är av samma dimension som det järn som ligger under som svetsjärn, det är även 2st hål borrade i det liggande platt- järnet för att kunna skruva fast det på träsyllarna. Dom kan man ju kapa ganska långa, det blir ju stadigare då, ca 30-40 cm beroende på hur man vill ha det med skalor o dylikt.
Jag har även lagt spåret på cementplattor för att det skall bli överkörbart med bil t ex, då borrade jag hål i plattorna och slog i spikplugg i dom förborrade hålen i plattjärnet, det blev väldigt stadigt att köra på och över med bil.
Lägg även spåret på en liten banvall, det ligger torrare och är lättare att jobba med under byggtiden. Svetsjärnen ligger på cc 300 och växlarna är modell stubb..... det blev enklast så när man har många spårvidder som jag har.
Fördelen med plattjärn är att det är relativt enkelt att jobba med och att få tag på i Sverige......att den ej har någon rälsprofil tänker man ej på när  man kör på den. Kurvorna rullade jag fram med en hemmatillverkad rullvals, jag har ganska snäva kurvor på banan men i 5"-spåret som den var tänkt till i första hand, är dom ganska normala.
Nu blev det ju 3 st spårvidder på HTJ, det kan då trafikeras med många olika skalor och modeller, jag själv bygger smalspår i 5" och 7 1/4", då blir dom ju ganska stora o breda, därför är bredden väl tilltagen på banan.

Har ni frågor och funderingar om spåret, kan ni mejla mig på HTJ-addressen

Materialåtgång vid spårbyggnationen av steg 1 på HTJ.

Plattjärn 10x20 1240 kg
Plattjärn 5x20 320 kg
6kg svetselektroder
18st slipskivor
48st kapskivor
1st rondell
310st kapade och borrade underläggsplattjärn
7 kubikmeter gårdsgrus
9 kubikmeter osorterat
6 ton cementplattor
ca 160 st lastade och flyttade skottkärror

Mycket envishet och energi går det åt
när man ligger där och svetsar.